Bakgrund

Jag är vad man brukar kalla en loppisfantast eller loppistok. När barnen ställer den årliga frågan vad jag önskar i födelsedagspresent är svaret ”en kram, en teckning och en loppisrunda.”

Alla grubblar nog på det här med pengar, sparande och framtiden. Vissa mer andra mindre. Årligen får man ju en påminnelse om att spara och tänka på pensionen när det orange kuvertet kommer. Jag har ganska litet intresse av fonder och aktier och den typen av aktiviteter men gör ändå vad jag kan för att följa med.

En dag slog det mig. Jag var på auktion och ville köpa en fåtölj. Tilläggas ska att jag var dum nog att sälja en sån fåtölj för cirka 10 år sedan. Till saken hör att NU kostar fåtöljen drygt 10 gånger så mycket som då. Trender, tillgång och efterfrågan styr prisutvecklingen. Ungefär där bestämde jag mig att spara på loppis i ett år och se hur mycket jag kan få ihop.

Detta handlar självklart inte bara om pengar och ekonomi utan minst lika mycket om att detta är precis vad jorden behöver. Överkonsumtionen kan inte fortgå. Föremål blir inte obrukbara när de blir omoderna. Genom att slita på redan befintliga föremål sparar vi på jordens sinande resurser.

Jag är inte motståndare till nykonsumtion men jag tycker att balansen är skev och fler borde stanna upp och reflektera över sin konsumtion.

Jag brukar säga att man ska köpa med ögat och hjärtat på loppis. Då får man unik inredning och ofta till ett överkomligt pris. När man tröttnat på föremålet kan det ofta säljas med en liten förtjänst eller åtminstone ett ungefärligt bibehållet värde.

Och det är bakgrunden. Med dessa tankar ska jag ta 300 kronor och ”investera” på loppis med syfte att få dem att jobba och växa så mycket som möjligt på ett år.

Häng med! 😉